Människor är endotermiska. Detta betyder att våra kroppar producerar sin egen värme, med en konstant reglering av kärntemperaturen för att hålla saker och ting i balans. Kroppen gör detta omedvetet och automatiskt, men ibland fungerar det inte. När balansen är rubbad kan kroppen blir för varm eller för kall – vilket bådadera är saker som vanligtvis indikerar att en sjukdom är på ingång.

I denna artikel lär vi oss mer om vad en genomsnittlig kroppstemperatur är, hur den varierar mellan olika personer och tecknen på förändrad kroppstemperatur, som exempelvis feber.

Människans genomsnittliga kroppstemperatur

Din kärnkroppstemperatur varierar beroende på flera faktorer. De flesta källor  upplyser dig om att människokroppen ska ha en kärntemperatur på cirka 37 ⁰C *. Detta stämmer förvisso, men det är värt att tänka på att detta bara är ett genomsnitt och att alla individers kroppar fungerar lite olika. Faktum är att de verkliga siffrorna kan bero på hur gammal du är och många andra faktorer såsom tidpunkt på dagen, fysisk aktivitet och näringsintag. Så om din temperatur varierar med ungefär en grad från detta genomsnitt behöver det nödvändigtvis inte vara en källa till oro. Det är även klokt att anteckna genomsnittsvärdena för de olika medlemmarna i din familj:

Nyfödda och barn:

En nyfödd baby (0-3 månader) kommer att ha en temperaturavläsning på mellan 36 – 37,6 ⁰C när temperaturen mäts i örat, vilket är lägre än genomsnittsvärdet för vuxna. Detta gäller även förpubertala barn **.

Äldre personer:

Hos äldre personer (över 65 år) sjunker kroppstemperaturen en aning jämfört med genomsnittet för vuxna på cirka 37 ⁰C till 35,8 ⁰C *.

Graviditet och menstruation:

Gravida kvinnor kan ha en något högre temperatur än genomsnittet. Temperaturen kan även gå upp eller ner beroende på en kvinnas menstruationscykel, så tänk på detta när du ska mäta kroppstemperaturen ***.

Andra faktorer:

Smärre variationer är vanliga, eftersom många ofarliga tillstånd kan höja eller sänka kroppstemperaturen. Exempelvis ökar temperaturen av träning samt av att inta varm mat och dryck. Tidpunkten på dagen kan också orsaka smärre skillnader eftersom kroppen blir mer aktiv fram emot eftermiddagen och börjar värmas upp.

När människokroppen blir överhettad

Att bara ha en något högre eller lägre kroppstemperatur är inget man behöver oroa sig över. Om en person har en virusinfektion, höjer kroppen ofta sin kärntemperatur för att bekämpa infektionen. Med lite vila och gott om mat och dryck, blir personen snabbt återställd.

En sak man behöver tänka på är uttorkning. Den orsakas av kraftig svettning när kroppen försöker reglera temperaturen, så se till att en person som uppvisar tecken på feber får i sig mycket vätska.

Det finns en punkt då höga kroppstemperaturer ger anledning till berättigad oro. När det handlar om barn över 36 månader och upp till vuxen ålder, indikerar temperaturavläsningar över 37,7 ⁰C feber. Och om kroppstemperaturen stiger över 39,4 ⁰C, ska du kontakta akutvården eller din husläkare. Om temperaturen överstiger 40 ⁰C blir kroppen så varm att organ kan börja svikta.    

När det gäller spädbarn i åldern 3-36 månader, indikeras feber vid 37,6 ⁰C, och allt över 38,5 ⁰C räknas som hög feber. Hos nyfödda i åldern 0-3 månader diagnostiseras feber om barnets temperatur stiger till 37,4 ⁰C eller mer. Förhöjda temperaturer kan vara extra allvarliga hos små barn och nyfödda, eftersom de kan indikera en bakteriell eller viral infektion. Om små barn eller nyfödda får feber, kontakta läkare. 

Att diagnostisera feber

Som vi nämnde tidigare, behöver enbart en något förhöjd kroppstemperatur inte nödvändigtvis tyda på feber. Detta kan orsakas av många olika faktorer och går oftast över utan några större besvär. Du behöver endast misstänka feber om en hög kroppstemperatur åtföljs av följande symptom:

  • Förlust av aptit
  • Förnimmelser av kyla eller frossa, åtföljt av darrningar
  • Värkande muskler
  • Kallsvett
  • Huvudvärk

Feber är inte en sjukdom i sig. Vanligtvis är feber kroppens sätt att bekämpa en viral eller bakteriell infektion. För det mesta kan feber behandlas i hemmet: drick massor av vätska, vila mycket och håll dig vid en behaglig temperatur.

Kontakta endast läkare om din kroppstemperatur överskrider riskpunkten, eller om febern åtföljs av stel nacke, ovanliga utslag eller svårighet att andas. Det är även viktigt att förstå att feber inte är den enda sjukdomsindikatorn. Faktum är att en person kan vara sjuk utan att uppvisa några som helst tecken på feber – så kontrollera om det finns andra symptom och rådfråga en läkare om du är osäker.

* Hutchison, James S.; et al. (juni 2008). "Hypothermia therapy after traumatic brain injury in children". New England Journal of Medicine. 358 (23): 2447–2456. doi:10.1056/NEJMoa0706930. PMID 18525042. Och Pryor, Jennifer A.; Prasad, Ammani S. (2008). Physiotherapy for Respiratory and Cardiac Problems: Adults and Paediatrics. Elsevier Health Sciences. s. 8. ISBN 0702039748.
** D002519-CR-THR11-01-IRT6030.6520_rev 5
*** Baker, Fiona C.; Waner, Jonathan I.; Vieira, Elizabeth F.; Taylor, Sheila R.; Driver, Helen S.; Mitchell, Duncan (2001-02-01). "Sleep and 24 hour body temperatures: a comparison in young men, naturally cycling women and women taking hormonal contraceptives". The Journal of Physiology. 530 (3): 565–574. doi:10.1111/j.1469-7793.2001.0565k.x